"Jag blev nominerad för stipendiet till Marcus Lindes minne under våren 2012. Det var ett fint tecken på uppskattning från ”mina arbetskamrater”.
Livet i dialys är speciellt. Man umgås så tätt och de vanliga formerna som gäller i övriga vården nöts ner av våra gemensamma mänskliga band. Just att stämningen och gemenskapen på Dialysen framhölls i nomineringen av mig för stipendiet gjorde att jag inte ville göra av med pengarna själv.
Bara att bli nominerad var en gåva i sig. Jag gav istället pengarna vidare genom att köpa frukostar till personalen från Lunds Saluhall under sex månader. Stipendiumet gav mig denna ytterligare möjlighet."